morgancarlson

Musik kommer alltid vara passion nummer ett, den kommer finnas med en även om man slutar köra cross, eller när man slutar kanske det heter. Din musiksmak ändras inte även om din tjej hatar den, borde den inte, o gör den det får du skärpa dig din fjant! Och man kan nästan klappa til folk som tycker olika gällande din musik, särskilt när dom säger att Basshunter är bra! Som när en polare har en tjej som man egentligen tycker är helt dum i huvet!



Disco är dans! - Men fan inget o dyrka!

Men oftast så är det så att dina absoluta favoriter är dom man nästan aldrig lyssnar på.
Mina två stora musikaliska favoriter är Misfits och Johnny Cash. Men lyssnar jag på dom? Inte så värst ofta...
Och låter jag andra njuta av dom, helst inte. Det känns som en relation som man har med dom nästan. Jag vill ju inte att folk ska ha min o Johnny´s feeling när vi sitter där o har kört allt för långt. O ibland vill man inte ens spela upp sina favoritlåtar för man är rädd för att det ska kritiseras. Konstigt det där. Det är något man har för sig själv, som en tjej du verkligen gillar.



Johnny Cash i sina bästa år.

Hardcore som Refused, Final Exit, Another Year, Separation, Youth of Today, och alla andra, dom kan man dela med sig av. Det är liksom inte en relation på samma sätt. Även om det ligger varmt om hjärtat så finns dom liksom där hela tiden, Misfits o Johnny kommer ju inte tillbaks. Det finns ingen som hellre vill att alla ska lyssna på Switchblade eller Breach än jag. Det är något man kan dela med sig av till polare, typ som när man såg Sofia byta BH i skolan liksom.

Rock n´Roll o Eddie Meduza!