Tisdag!

Tisdag blev jävla bra ändå! Äntligen har jag fått ur skuvarna! Jag kan lova dig att det känns så sjukt bra! Tänk dig att du har haft en förstoppning i 5 veckor o äntligen släpper den! Eller om du har en riktig gnällkärring som sambo, o äntligen flyttar hon ut! Du fattar hur bra det känns!

Tänkte berätta hur grymmt det hade varit att bo i norrland, inte bara för billigt hembrännt, snöskoter, snöslask, renskav, o sjukt kallt 8 månader om året. Utan att kunna slå på tv4 nyheterna varje morgon o bli helt hänförd!


Det hade varit lyx det!

Tisdag

Ingen speciel dag i sig, men ska allafall dra ut min sista skruv idag! Hoppas jag... Drar till Belgien pa torsdag pa mote, sen hoppas jag att jag kan borja med rehab traningen ordentligt efter det!

Oktobers hojdpunk blir den 15e!!

Hors imorrn!


Långrandigt i Portugal.

Sitter på organisations kontoret i Portugal o har lite tråkigt, kass o inte få va med att dra med grabbarna.
Har kört hårt med Compexen, så börjar kännas bättre äntligen!

Kör hårt, sov när du blir gammal!

No trespassing!

Förra våren så fick jag en ide om att jag skulle dra till Chuck Carrothers ställe i Houston, Texas. Efter ett fyllesamtal till Loggan Olsson som då var i New Ark o vänta på flyget till Houston så drog jag hem o kolla på biljetter, två dagar senare satt jag i Houston o vänta på dom att plocka upp mig. Vi kom ut till Camp Chuck som det kallas, som är som en stor ranch med tre hus o ett gigantiskt garage med gym o foam pit o alla leksaker man kan tänka sig. Tar en Camp Chuck historia nån dag.

Efter flera dagar av regn o ingen träning drog jag o Chuck ut med var sin 4-hjuling rakt ut från hans ranch ut i det vilda Texas, efter o ha kört genom skogar, oljefält, mossar, sjöar, o allt annat som man aldrig tror man ska komma ut från så kom vi fram till baksidan på ett hus, ganska nära Camp Chuck. Vi skulle ut till vägen så vi kör på en liten väg/stig som går i tomtgränsen och kommer ut till vägen.



Väl ute på vägen så hör jag två smällar, typ som två kinapuffar o vänder mig om. Då står det en tvättäkta redneck med bössa o siktar på oss o man ser fortfarande röken som sakta glider ur pipan.
Jag vänder mig om ännu mer o kollar på Chuck, som kollar på mig, rycker på axlarna o gör en min som säger "vilken fjant...". Inget mer med det tyckte han. Knepigt folk där borta in the staterna. Jävla fjantar o skjuta på allt som rör sig i närheten av sitt revir!



Obs: Kärringen på bilden har inget med beskjutningen o göra, men hon ser ändå jävla go ut.

2-1=3?

Idag har jag äntligen fått träffa en doktor igen! Och en av mina skruvar är ur axeln nu, fråga min inte varför dom bara tog en?
Men, förut hade jag två skruvar o det gjorde ont, nu är en borta o det gör dubbelt så ont! Fan då...


Ny dag ny chans!

Idag är kanske dagen som skruvarna åker ut. Var o träffa en doktor igår som sa:
-"Det här är inga problem, ska bara äta upp så tar vi det i tv soffan."
Men ska jag va helt ärlig så blev jag lite nervös o bad om att få ta det på sjukhuset istället.
Idag kommer Franklin o Birchie, dom missa planet från Belgien igår. Sen rullar vi vidare till Portugal när vi är klara.

Så, intet nytt på södra fronten.

Världen krymper.

Trodde jag skulle få ta det lite lugnt nu o bara få rehabilitera mig några veckor.

Landa sent igår i Alicante, och redan imorgon ska jag dra till Portugal för att ta hand om ett event som jag är ansvarig för. Sen tillbaks hem på söndag natt, rakt till sjukan och, kanske, förhoppningsvis, få ut mina jävla skruvar! Dagen efter så måste jag vara i Belgien för ett möte och sedan hem igen på kvällen. Det är ju coolt att få se världen o sådär, men ibland kan jag längta tillbaks till när det var långt, men grymmt, att åka till Göteborg!

Med hur allt funkar nu så är ju välden helt sjukt liten om man tänker efter, jag menar det enda du behöver bry dig om när du ska ringa nån i Kina eller USA nu för tiden är ju om dom är vakna. Tänk förr i tiden, det fanns ju inte en chans att få träffa en liten fransyska om du var svensk ens. Om du hade tur kom brevbäraren fram innan hästen hade dött, eller så hade danskjävlarna slått ihjäl han o tatt dina brev som du så tappert skrivit ihop med ordbok och bläck. Världen blir bara mindre o mindre, men det är väl bara bra?



Jag har allafall haft helt sjukt bra veckor nu, och det är ju inte så konstigt med ett sånt sällskap! Tack för att det finns flyg när man ska envisas med att bo så långt norrut!

Chopper, våran bästa livvakt!

Det är inte så ofta man måste ha egen livvakt med sig! Men ibland så händer det faktiskt att vi har det. Den enda gången vi har behövt hjälp av en var i Ostrava i Tjeckien, jag kan lova att är man inte från rätt kvarter där så åker man på stryk ganska fort. O Mösseberg i Falköping var inte rätt kvarter om man säger så.
Flera gånger så fick vi hissa hjälpflaggen för att bli räddade, på en o samma fest.

Men den grymmaste livvakten vi har haft, var på våran veckoturne igenom Istanbul o Ankara. Ingen anning om vad han hette men vi kalla han för Chopper efter just Chopper Reid. En stor jävla karl med blankpolerad 9mm och nystryken kostym.
Första kvällen framgick inte helt att han var med oss, eller att han skulle fungera som nån livvakt, så det sluta med att alla ville klappa till han iom att han fick höll undan allt i kvinnoväg för oss. Efter en del tjo o stimm så fick vi allt under kontroll hur som helst. Alla blev bra kompis med Chopper även om han var helt IQ befriad o inte snacka engelska för fem öre.



Enda gången han fick gripa in var när Franklin en sen natt lyckades sno Red Bull´s promotion bil, och körde den rakt in i kön till discot. Ingen skadad men en väldigt stor arg Chopper och en livrädd Franklin. Tror inte det var mening att ha en livvakt som rädda världen från oss i grund o botten, men det var ju roligt såhär i efterhand!

Sova+skadad=nej

Fast jag just nu går o lägger mig på bästa möjliga sätt så är det helt omöjligt att sova. Jag går o lägger mig sent o vaknar tidigt som fan, plus att jag vaknar 500 gånger på natten också. Jag brukar va morgontrött som en skiftsarbetare på varvet, så kanske jag får en bra sak ut av den här skadan.

Hemma på Hotel Carlson är det high life denna veckan. Rikard Sandström är där, en lillfis som kör jävligt bra hemma på SM o sådär nu. Plus fmx pojkarna Chris Birch från England o Nick Franklin från Nya Zeeland kommer på onsdag morgon.
Det är alltid trevligt med lite extra folk hemma ibland.

Skulle va roligt att få ihop en klassfest nere i spanien nåstans, brukar fundera mycket på vad folk från gammla gymnasieklassen har för sig nu för tiden. Önskar man kunde få tag på nån. Antar att dom inte klickar in här heller så ofta, så jag får väl ta till det här internet för att leta reda på några stycken.

Ha det gött. Pigg som en mört!


På Bosporen, Turkiet

Jag var i Istanbul för att göra en promotiongrej för Red Bull i april. Helt sjukt underbar stad, Taksim square, Mojo, Hagia Sofia, och Bosporen, sundet som inte bara delar Istanbul men också Europa och Asien.

Efter tre dagar av ingen sömn, jävla mycke stress, jobb, och inte minst "jag-vill-bara-åka-hem-det-är-inte-värt-pengarna-vill-inte-dö-i-Turkiet!"-kännslor så gav verkligen Red Bull tillbaks med brakfest på lördagnatten och när gryningen kom så drog vi ner till hamnen där dom hade hyrt en yacht som vi kunde mysa på hela dan. Med allt i mat o dryck att ta för sig. Vi började med att åka längst Europeiska sidan och kollade på allt vad Gyllene Hornet hade att erbjuda, sedan över till Asiatiska sidan och kollade på alla gamla historiska platser o alla sjuka hus som ligger där. Red Bull nöjda, vi nöjda. Är det nått ställe ni måste se innan ni dör mer än Prag, Tallinn, Eden Roc och Falköping så är det nog Istanbul. Men som mamma brukar säga, akta er för att åka taxi!



Kapten Carlson tar sig en öl när han går av skiftet. O berättar om den gamla borgen som stängde av inloppet av Bosporen en jävla massa år sen.



Jag o Doga, en av cheferna på Red Bull Turkiet pratar om hur fina solnedgångarna var när vi var unga och missar allt som sker bokom oss.

Wings for Life.

En utav våra sponsorer i KTM´s freestyle team är Wings for Life. Det enda man bryr sig om när det handlar om sponsorer är ju oftast att få så mycket pengar, producter o marknadsföring som man bara kan, o helst att man diggar det dom vill hänga på en. Av Wings for Life får vi inte en spänn, kanske nån t-shirt om vi har tur. Men ändå så är det en av dom sponsorerna vi håller högst på listan. Wings for Life är nämligen en fond som främjar forskning av ryggmärgs skador.

När den gammle världsmästaren i motocross Heinz Kinigadner´s son blev förlamad i en olycka så startade han och Didi Mateschitz, grundaren av Red Bull, fonden Wings for Life. Och med ett kontaktnät över hela världen så har Wings for Life nått ut helt sjukt långt. Om ni har sett hur stor yta dom har på Red Bull´s båda team i Formul1, så förstår ni hur mycke dom har att säga till om. Om det är något jag hade lagt mina intjänade pengar på något annat än sprit o damer så hade det nog faktiskt varit Wings for Life.



Jävligt tråkigt inlägg kanske, men sjukt intressant om ni läser lite om det, gå in på www.wingsforlife.com för mer info.
Och hjälp till att sprida information om fonden.

Rehab.

Idag så är axeln helt plötsligt jävla bra, det är bara skruvarna som gör att jag inte kan röra på den. Jag har varit lite orolig sista tiden för det har bara gjort mer o mer ont men nu börjar det likna något. Jag har fått tejpa åt skinnet lite runt om så att inte skruven åker in hela tiden, plus att jag har kört på ganska ordentligt med Compex, som gör att musklerna aktiveras lite, o med det så rensas lite skit bort också.



Inkopplad till Compex, bra som fan!



Skruvarna som ni ser på röntegplåten ovanför ska ut i dagarna, så fort jag kommer in på nå sjukhus. Lättare sagt än gjort ibland har jag märkt.
Men jag har allafall blivit en jävel på att skriva fort, o jag kan alla namnen på hela Hogan familjen, dom flesta i The Hills och jag har köpt en drinkbok o lärt mig att göra Sushi! O lagt på mig 4 kilo!
Sjukt bra veckor här uppe i norr!

Hoppas inte designen blev för femi..

En vanlig dag i Polen.

Hitta en liten film från Polen när jag var där för nån månad sen. Ganska grymmt! Jag i baby blått. Annars inget nytt under solen direkt. Jag är jävla trött på skruvarna i axeln, dom ska sticka ut, men den ena skruven åker in hela tiden o det gör så jävla ont, och ändå ondare att gräva att den. Titta på filmen o se om det är nå att ha!



OGOLONA!!!

Ämnesval

Kolla runt lite på bloggar, för egentligen hade jag bara kollat på en annan innan jag starta en själv. Så igår kolla jag runt på dom som ska vara dom hetaste, mest aktiva o mest besökta.

Nån Kenza skriver: Nu börjar idol, vad jag gillar den nya juryn!!

Attligga skriver: Igår knulla jag den där jag möte i parken i sommras, det var gött...

Engla skriver: Idag köpte jag legging på HM.

FashionbySebastian skriver: Jag är helt jävla idiot, idag tog jag långa sockar till låga loffers. O inte bara därför är jag dum i huvudet iof.

Kenza skriver igen: Nu är idol slut, gilla ni det?

Jag uppdaterar kanske inte så ofta men va fan ska jag skriva om när Idol börjar o slutar? Bättre o bränna på med en rolig historia som kanske ingen annan har varit med om eller? Inte fan låter du dig ta dig tid på att lyssna på nån som berättar nå som du redan gjort. -"först tog jag på tandkrämen, sen tog jag lite vatten på tandborsten, sen tog jag den i munnen..."
Sånt vet man ju redan liksom. Vad vet jag, jag är ju nybörjare. O bara jävligt mycke fritid just nu...

Habegär...

Så lätt att snöa in på saker ibland, jag har alltid varit sådan. Du vet sådär så man fan knappt kan tänka på något annat. Sist jag blev såndär så blev det ett hus...

Men jag har kommit på en sak som jag tycker är bra, har man gjort nå riktigt jävla bra så kan man få köpa det. O då menar jag något mycket mera pengainbringande än att paja axeln mitt i högsäsongen...

Nu har jag tänkt på klocka i många många år, men först nu har det blivit riktigt habegär över det, jag bara måste ha en! Jag var nära för två år sedan också, men då tänkte jag att om jag köper en lite billigare klocka först, o inte slarvar bor den inom ett år så ska jag köpa mig en Breitling Superocean. Min provklocka försvann efter 9 månader en suddig natt i Kiev, men roligt hade vi. Så den belöningsplanen gick ju i stöpet. Nu väntar jag på nästa riktigt grymma schwingen som ska hända så jag kan belöna mig med en klocka jag tittat ut!

Vad krävs för att ni ska ge er själva något fint? Det är en jävla massa som läser bloggen varje dag, men inte en jävel av er som skriver nå till mig!



Axeln är fortfarande ganska kass, satt o kolla på film och körde lite träning o aktiviteter på soffan idag o då åkte en av skruvarna som ska sticka ut ur skinnet in under skinnet, så jag fick fiska ut den liksom. Tur att jag har bra vård här!

Stolpiller o akuten.

Hela jävla dan igår gick åt att sitta på akuten, jag håller på att försöka få tag på nån som kan kolla upp mi axel, lättare sagt än gjort. Axeln har varit ganska bra sista veckan, men nu dom sista dagarna har det börjat göra så jävla ont på ett enda ställe, o det är mitt på ovansidan av axeln liksom. Jag har gått på lite hårdare med voltaren, och gjort rent såren med klorhexidinsprit varje dag för att hålla infiktion o inflamation borta. Tills igår när jag märkte att sista paketet med voltaren är i stolpillerform. Har haft svårt med medicin i röven sen jag fick den där tuben med salva uppkörd i röven av en läkare i Halmstad med farsan asgarvandes bredvid.

Det som gör så ont i axeln nu visade sig vara den ena skruven som sitter i axeln är så jävla lång, så den är på väg ut på andra sidan istället. Men jag har bara nån vecka kvar tills den ska ut så det är väl bara bita ihop.

Skulle egentligen till Ukraina denna veckan o ta hand om Red Bull turnen vi har där just nu, men kändes lite segt att dra dit o va full istället för att kunna ta det lugnt nu när man ändå kan. Jag har det så himla bra ändå här uppe i norr!

Axelsson

Håller på med min axel dagarna i ända... Är ganska krångligt har jag märkt om man har opererat sig utomlands o få nån hjälp i Sverige sen. Men, men, här har ni en fin bild på mig innefrån också.



Det var som Alex skrev i sin dikt till mig:
"I've got your picture, I've got your picture I'd like a million of them all round my cell...
I want the doctor to take a picture So I can look at you from inside as well..." Haha!

Ett finger i ögat på Johansson.

För många herrans år sen så var jag på väg upp till Fredrik Johansson o träna hos han utanför Stockholm, jag hade knappt kommit till SKövde när han ringde o sa att han var tvungen att dra till Paris för att köra show, så jag vände igen o hämta passet o hängde med. Hade ändå aldrig sett Paris. Samma eftermiddag satt vi på Hotel Bercy o var rastlösa som vanligt.

Vi bestämde oss för att dra till närmaste Metro o utan att titta peka på kartan peka ut en plats och sen ta oss på ett eller annat sätt till stället. Ni som vart i Paris vet att det är ganska stort ändå.

Hursomhelst, det roliga med hela trippen var när vi kom fram till Place de la Concorde, när vi kom fram dit som fanns det inte en bil i syne, o trodde faktsikt inte ens att det var för bilar där. Jag sa till Johansson att det var just här dom var i "Ett päron till farsa i Europa" och började traska uppåt mot Avenue de Champs-Elysees och just då blir det helt plötsligt fullt jävla trafik kaos, alltså det är ju ändå 5 filer åt båda hållen som helt plötsligt är helt fullt av franssoser på väg hem från jobb. Utan att veta vart fan alla kom ifrån så börjar vi springa för livet. Och i samma ögonblick vänder jag mig om till Johansson o lyckas peta till han i ena ögat, så nu springer vi för livet, garvandes som gamar, Johansson med ansiktet döljt i händerna efter mitt finger, tilläggas bör att Johansson alltid har varit stort fan av OTROLIGT jävla stora byxor i typ mysbyxmaterial, och dom skulle ju också behöva en hand för att stanna uppe. Kommer ihåg det som igår!



-"Fan Johansson, det här är ju där dom är i den där filmen, med han den där, du vet..."

Hursomhelst, vi klara oss helskinnade och hade en jävla grymm helg!

Idag är dagen!

En del dagar känns bara så mycke goare än andra!

lätt att hålla sig för skratt 2.0

med pekfingervalsen skrivs detta meddelandet.

vi har 5 motormänn i torrevieja. jag, eje ekgh, alex elgh, andre villa från norge och ives debacker från belgien. o alla lever på något sätt av och på motorsport. alla har mer eller mindre varit skadefria under ett par år, tills jag gick i backen för två veckor sedan idag...

dagens status:

morgan carlson: axelskadad, opererad.
eje elgh: överarmsbrott, möjlig operation denna veckán.
alex elgh: frisk o kry
andre villa: benbrott, opererad, inlagd på polskt sjukhus minst 1 vecka till.
ives debacker: benbrott, opererad, inlagd på tyskt sjukhus några agar till...

fan.. jävla otur hela tin´!

Lätt att hålla sig för skratt...

Som ni vet så smaka jag den spanska jorden för några veckor sedan och pajade axeln ganska grundligt. Gör ont för det mesta och ibland kan det vara svårt att hålla humöret uppe. Så då är det bästa att bara gå ut o gå tycker jag. Så man tänker på nå annat ett tag.

O när jag går där längst strandpromenaden mellan Playa La Mata och Pueble de La Mata o pratar i telefon med Jernemyr så kommer det nån jävel o rullar förbi mig, eller rättare sagt går i backen precis vid foten på mig. Iklädd cykelkläder och cykeln över sig så ser jag inte helt vem det är. Jernemyr som hade hört allt på telefon fråga vad som hände, o jag sa bara -"du fan, nu gick nån i backen här" o la på. När jag vänder mig om så ser jag att Alex o hans mekaniker står bakom mig o ser chockade ut. O då först ser jag att det är Eje Elgh som ligger där.

Han skulle nämligen rulla upp vid sidan av mig o berätta nån gammal rövarhistoria från när han var i Japan o hade varit skadad, men istället för att nypa åt bakbromsen så blev det visst frambromsen. Lätt hänt när man tänker på annat.
Hursomhelst, nu är det två jävligt coola killar som glider runt med mitella o svävar några centimeter över marken tack vare alla värktabletter. Tur att det allafall är jävligt positiva karlar, inte mycket gnäll allafall.



Enda veckan i Ejes liv han har grövre armar, förlåt arm, än mig.

Med kostym i Egypten

Varje år så kör jag en show i Prag, det brukar vara årets höjdpunkt dels för att vi blir omhändertagna som riktiga jävla rock stars. Jag menar med allt, limo, egna chufförer, restauranger, flygbiljetter till nära o kära. O dessutom är vi samma gäng av förare år ut o år in. O det är ett helt sjukt bra sammansvetsat gäng. Jag är ensamm europe, sen ett gäng kanadensare o jenkare.

Hursomhelst, förra året så hade vi en hel turne med samma gäng o samma promotor. Med början i Österrike upp till Sverige, sedan Slovakien o till sist Tjeckien. Mellan dom två sista showerna så passade promotorn på att bjuda ner oss alla till Egypten.

Vi hade precis kört färdigt showen i Prag, o jag hade blitt informerad att taxin till flyget skulle gå klockan 4. Perfekt, jag o farsan drog hem till hotellet, duscha o snidde på med kostym dagen till ära. Ut på fest o blev full som fan, fort som fan.
Av en slump så gick jag förbi garderoben inne på stället vi var o såg att det stog typ 12 OGIO väskor i garderoben, o tänkte bara -"Äkliga jänkare, kan väl fan duscha efter showen!". När klockan började närma sig 4 så stog Marek upp på scenen o samlade ihop sina  bortappade fulla får. 18 timmar senare står vi på stranden i Hurugada, fortfarande full fest o jag i min kostym o väskan kvar på hotellet i Prag.

Allt löste sig fint o vi hade en helt sjukt bra vecka. All-included-hotell, besök i Luxor, dyk o snorkel resor, jet-ski, allt du kan tänka dig. Vi lyckades till o med göra slut på stackars Mareks 14000 us dollar han hade med sig på resan.


Valley of the Kings.

//Fint ska det va!


Man måste va tuff...

Skulle egentligen skriva nå roligt om när jag och Fredrik Johansson gick vilse i Paris, men har bara inte lust just nu.

Jag operera mig i Onsdags så jag är fortfarande lite seg o sliten. Men håll i er, det kommer förr eller senare.


Tuff som fan, nu även i grönt!

RSS 2.0